Det finns mycket förvirring i människans sinne vad gäller frihetens natur. Många regenter har levt som har känt att frihet var ett religiöst privilegium reserverat exklusivt för kungar. Dessa i sin tur förväntades erbjuda någon slags säkerhet för sina undersåtar, och denna säkerhet förväxlar många människor med frihet.
Dessa kungar, kejsare och presidenter har sökt att tillhandahålla, genom beskattning och juridiska ramverk, en levnadsstandard för sina lägsta undersåtar som var högre än det de var berättigade till genom egen förmåga. För att åstadkomma detta bedömde de att vissa undersåtar hade en för hög levnadsstandard och därför sänktes dessas levnadsstandard genom användandet av våld.
Fanns det fackföreningar under denna tid? Ett strategiskt misstag av Rom var att bygga upp en dyr yrkesarmé. En bättre strategi hade kanske varit att ha allmän värnplikt utan betalning.
Ja, gillen och skrån är väl mer tidstypiska ord.
Före år 107 f.kr. så hade Rom en tvångsrekryterad arme. Man bytte system eftersom värnplikt är väl lika bra som alla andra tvångsrekryteringar här i livet. Smidigare att taxera och betala yrkessoldater som faktiskt vill döda.